Födelsedag

Snart är det dags för mig att fylla år. Tick tock! Tiden går ibland lite väl fort. Sitter och planerar vad jag ska bjuda på, lättast möjligt är ledordet då jag är överstressad med både adoptionen och jobbet. Men jag tackar inte nej till att få hem lite vänner, gott sällskap piggar upp och stärker.

Det brukar vara varmt och soligt på min födelsedag, men prognosen ser inte ljus ut. Jag som vill inviga min uteplats. I tron på bättre väder så ska vi i alla fall beställa en liten bordsgrill. Blev lite kär i denna och då vi inte har allt för stort utrymme, då vi köpte soffa till vår uteplats, så passar denna grill perfekt.

Table_grill

Finns det någon sötare grill?

På min önskelista till födelsedagen står en ny mac på min lista. Min mac air har varit en trogen tjänare i många år men det börjar segna till. Nu hjälper inte ens ominstallation, så jag vet vad jag behöver. Jag har varit så grymt nöjd med min MacBook Air. Framför allt är den lätt och smidig, alla funktioner/styrplatta/ kommandon är bra och magnetladdaren är nog den bästa uppfinningen av allt. Jag har tagit sönder en hel del laptop i mina dagar pga. att jag alltid fastnar i sladden och då följer datorn med eller så knäcks laddare av. Nu när det är magnet så snäpper den bara av.

macbook_air_yosemite-800x450

Sen önskar jag mig även Adidas Superstar eller adidas Mi Stan Smith. Vilka ska jag ha? Så roligt att man kan göra dem lite personliga på Adidas hemsida. Skickar en hint till min älskade man 😉

 

Nu väntats gäster. Jag har gjort min älskade rödbets- & köttsoppa. Få se om de gillar den lika mycket som vi. Blir en bra start på helgen. I morgon är det Valborgsmässoafton och det fira vi hos min kära bror.

Ha det gott ikväll!

QR-kod

Mitt senaste projekt på min avdelning med mina 1-3 åringar är att lära dem hur man använder QR-koder. Jag hade ingen aning om hur detta skulle gå, men som vanligt imponera barnen på mig.

Vi har QR-kod till våra sång- och sagokort. Vi lär barnen gå in på QR-appen, ta ”bild” på koden och sedan laddar appen ner det som är kopplat till koden. Sedan lär vi dem hur de går tillbaka till ”kameramode” och ta bild på en ny kod.

Jag visade 2-3 åringarna detta för någon dag sedan och idag kunde nästa alla hur det fungerar.

Fördelar med att barnen kan jobba med qr-koder är tex: när de spelar spel och inte kan läsa regler/frågekort, då kan vi spela in en ljudfil med instruktioner. Eller när man har utställning med barns konstverk/arbeten, då kan barnen spela in ett filmklipp där de berättar vad de gjort, kod till sagor upplästa, uppdrag osv. Bara fantasin som kan sätta stopp på vad man kan göra. Jag är ingen expert på detta men det är spännande.

Jag älskar mitt arbete.

Nya vägar i livet

IMG_3222

Som vi berättat innan så ska vi adoptera ett barn från Sydkorea, men så var inte fallet från början.

När vi började vår adoptionsresa så bestämde vi oss att vi skulle adoptera från Samirs födelseland och det innebar att vi skulle få göra en enskild adoption då hans land inte fanns med i någon adoptionsorganisation. Så efter vårt medgivande blev klart och föräldrarkusen var klar så satte vi igång med att förbereda allt inför att adoptera. Det är mycket man behöver ordna själv när man gör en enskild adoption; vilket innebär att vi har hand om allt – ta kontakt med landet, med migrationsverket, ta reda på vilka papper som ska med osv. Jag tackar min man för han gjorde en insats som heter duga och kontakten med landet blev lättare då han kunde språket. Så efter ca 1 år så var vi äntligen i barnkön och det var bara att vänta.

En stor sak var att när man adoptera från Samirs hemland så måste man bo där i ett halvår då man är fosterföräldrar innan man lagligt blir barnets föräldrar. Vi hade ordnat med allt och Samir kunde arbeta även under denna period då vi skulle bo i landet och jag kunde ta mammaledigt.

Men så blir inte allt som man tänkt och Samir fick ett nytt fantastiskt jobb, men det innebar även att han inte kunde vara ifrån sitt jobb i en sådan lång utsträckning. Vi fick bara inse fakta att livet går vidare och saker och ting förändras. Så vi fick ändra om helt och meddela dem vi hade kontakt med i Samirs hemland att vi fick pausa. Men vi kände att det var lika bra att hoppa på ett nytt tåg och den bar till Adoptionscentrum och landet Sydkorea. Jag vet inte vad, men det kändes rätt, både jag och Samir fick den känslan och även fast det kändes lite bittert att behöva börja om helt från början med allt pappersarbete och förberedelse som krävs, så fick vi bara positiva vibbar.

Vad är då skillnaden/fördel vs. nackdel med att förbereda för en adoption enskilt eller via adoptionsorganisation?

  1. Det känns mycket säkrare och tryggare att adoptera via organisation
  2. Det är så mycket mer pappersarbete att adoptera från Sydkorea. Tredubbla mängden!
  3. Priset: ca 90.000 kr ink. boende i ett halvår vs. 390.000 kr Sydkorea ink. två resor dit.
  4. Adoptionsorganisationen vet vilka papper som ska in, enskild adoption så får du själv ta reda på allt.
  5. Ska man göra en enskild adoption i ett land så är det fördel att man kan språket, vilket du inte riktigt behöver med en adoptionsorganisation.
  6. Lättare att hitta fler personer som har adopterat från samma land om man gör det via adoptionsorganisation.
  7. Fördel att adoptera från Samirs hemland är att han kan språket, vi har redan barnets kultur med oss, hälften av familjen kommer från barnets hemland.

Listan kan säkert fyllas på, men det är de saker som jag tänker på just nu.

Det känns skönt att vara full igång med adoption i Sydkorea och snart är vi klara med all förberedelse.

Taggad för besök

  I morgon ska vi till våra vänner som vi lärde känna genom adoptionskursen vi gick på. De har nyligen adopterat ett barn och det ska bli så roligt att få se honom och självklart föräldrarna. Jag har så många frågor som jag kommer att bombardera dem och båda jag och Samri ser fram emot att få sitta ner i lugn och ro och prata med några som är i samma situation som oss.

Jag försöker ta del av de adoptionsbloggar jag hittat på nätet, och det är så kul att få läsa om allt de får vara med om. Det är så mycket man känner igen sig i och många frågor som besvaras. Även om denna bloggen är mest till för vår familj och vänner, så kanske någon som är på gång eller har adopterat uppskattar att läsa om vår resa. Jag vet hur mycket jag uppskattar att få läsa om andras äventyr till deras barn.

Nu ska jag avsluta denna intensiva vecka, med psykologundersökning, handledning av min högskolepraktikant och allt som krävs i jobbet. Ska bli så skönt med helg och att få pusta ut, och det behövs verkligen för nu är det dags att sammanställa alla pappren vi behöver till vår ansökan. Allt ska sedan skickas in för granskning till Adoptionscentrum innan de ska översättas (om jag har uppfattat det rätt). Vi kommer att behöva låsa in oss en helg och bara få allt klart. Be vår vän komma och fotografera de sista bilderna och dubbelkolla att vi fått med allt.

Ja, det börjar närma sig att skicka den där ansökan. Fyra månade har gått sedan vi satte igång. Vi hoppas verkligen att det går undan och att vi snart har ett barn hemma hos oss.

Håll Sverige rent

   

 Då var det dags att städa vårt vackra land. Vi på förskolan var och städade vårt närområde igår och vi fick ihop runt 9 fulla soppåsar med skräp. Det är helt otroligt att bara området runt förskolan kan innehålla så mycket skräp. Vi och barnen var inte glada på de som kastar skräpet på marken. I år hittade vi mycket plastnät som man har runt fågelmatsbollar, fimpar i evighet, chipspåsar, mcdonalds förpackningar och plast i alla format. Vi har hittas så mycket märkliga saker genom årens lopp.

Men nu är det fint igen hos oss och jag ska nog ge mig ut på en ny runda för att städa.

Vi anmäler oss varje år på Håll Sverige rent.logoGör ni det med, eller bara ta en promenad och städa lite.

Psykologundersökning; del 2

 

Dags att byta ut påskblomman? 🙂

Idag åkte jag återigen till Malmö för att göra min sista del av psykologundersökningen som vi behöver till vår adoption.

Jag som lyckats undvika parkeringshus fick testa på det för första gången i och med att Samir inte skulle med denna gången. Tack för sensorer på bilen. Har inte den minsta bilen och det var tajt, men den är hel och jag är nöjd.

Idag skulle vi gå igenom mina svar som jag svarade på förra gången. Han visade var jag låg på deras skala och de gick även igenom vissa svar som de ville veta lite mer om. Det var tre frågor som jag svarat fel på, dessa negationfrågor som snurrar till det, och även frågor de undrade vad jag hade för tankar om. Man kan ju verkligen tolka dessa frågor på olika sätt och det är bra att jag fick berätta hur jag tänkte.

Sen har Sydkorea vissa frågor som de vill att vi belyser lite extra, som tillexempel vårt nätverk, min skolgång, tankar om adoption och barn, barnlöshet, positiva och negativa händelser i livet, psykiska och fysiska hälsa. Det var nog mer, men det har jag redan glömt bort.

Hur känns det att göra denna undersökning?

Jag tycker att det har gått bra, jag är väldigt nöjd med vår psykolog Mattias och jag kände mig trygg och väl bemött. Frågorna var både lätta och svåra, en bra blandning, men väldigt många så man får verkligen tänka till.

Jag känner att jag lärt mig mer om mig själv efter han gick igenom mitt svar och berättade vilken person jag är utifrån svaren. Det stämde väldigt bra om allt, vissa saker vet jag egentligen stämmer om mig, men på skalan blir de så tydliga hur mycket eller lite de sticker fram hos mig,  och på sätt och vis så fick jag några aha-upplevelse och nya tankar om mig själv, och några goda skratt.

Den lättaste bita att prata om, för mig, var att prata om vårt kommande barn: min barnsyn, barnuppfostran, adoption, anknytning osv. Ja, allt som har med barnet att göra. Kan ju bero på att jag jobbar med barn, det är det jag är expert på.

Var jag normal? Godkänd?

Japp, jag hamnade inom ramarna, tack och lov! Fullt frisk och normal i huvudet, och min unika personlighet som vi alla ska ha. Det är ju faktiskt ingen självklarhet att man blir godkänd. Jag insåg hur lätt det var att komma utanför ramarna och allt har med att kombinera ihop alla områden på ett bra sätt. Det är så mycket som hänger samman och påverkar varandra. Jag pratar säkert helt fel inom psykologiska termer, men det är så jag uppfattade det.

Jag är glad att jag är klar. I morgon är det min mans tur, ska skriva lite hur han upplevde det. Jag köpte en stor godispåse som jag firar med ikväll.

Amsterdam

På lördagkvällen hade vi bokat bord på Senses. Vi kom dit halv sju och var inte klara fören halv tolv (!). En av mina bästa middasgkvällar och maten var super; fem rätter och fyra aptitretare mellan. Jag kan inte påstå att vi var tysta, fick ont i magen så mycket vi skrattade och vi är inte kända för att var diskreta när vi är tillsammans. Alla pratar i mun på varandra och rösterna har en tendens att bara öka i styrka. Vi var så nöjda med avslutningen på denna dagen.
  
  
  
  
  

Amsterdam

Så var det dags för vårens första semester. Vi åkte ett gäng på åtta personer till Amsterdam. Det är andra gången jag är där, men då hade jag otur och åkte på värsta halsflussen, så jag såg inte mycket av Amsterdam den gången.

Första dagen var det dåligt väder så vi passade på att besökte museum och utforska stan och på kvällen var vi och åt på en trevlig restaurang med kött som tema.

 

Pannkakor på favoritstället.

Riksmuseum med fina båtar

 

Det är viktigt med många pauser

 

Självklart en runda på stan och fotografera kanalerna

En av de godaste hamburgare jag ätit

Jag som är beroende av myntate blev glatt överraskad av detta sätt att servera på.Väldigt gott!

 

En drink på hotellets bar innan vi somnade sött

 

Helt slut efter en lång dag ute på stan

 

image

Inte lätt att dricka teet 🙂

Psykologundersökning – del 1

I onsdags åkte jag och Samir till Malmö för att göra första delen av psykologundersökning som vi ska ha till vår ansökan om adoption i Sydkorea. När vi kom dit så fick vi först lämna in vårt medgivande som vi kopierat. Den ska de ha till del två. Efter det så fick vi börja med att svara på 567 frågor. Det var frågor  om i stort sett allt kändes det som; samliv, personlighet, rädslor, tycke om saker och ting. Några frågor som jag  och Samir kommer ihåg var tex: om du är rädd för råttor, om du fascineras av eld, svettas du om händerna, har du svårt att andas, tycker du mannen bör vara familjens överhuvud, har du samma bordskick hemma som när du äter ute, vill du jobba som jägmästare, är du inte ovanligt osäker. De vanliga har vi självklart glömt bort, det är de som sticker ut som fastnar.

Efter det fick vi ett nytt häfte med 171 frågor,och det var mer frågor om ens personlighet. Kändes som frågor när man ska se vilket jobba man passar till.

Det tog oss tre timmar att svara på alla frågor och vi var helt slut efter det. Samir var snabbare än jag var, jag tyckte alla frågor med negationer var värst, stämmer frågan eller stämmer det inte fick jag upprepa om och om igen.

Nästa möte blir enskilt, jag har min på torsdag och Samir har sin på fredag. Jag är inte riktigt 100 med vad de ska göra då, jag tror de pratar om de frågor vi svarat på och intervju utifrån vårt medgivande. Vi får se.

Vi har bokat tid hos Mattias Filipazzi, Preventionscentrum i Malmö. Fick tipset av Cornelia som bloggar på Resan mot syskon. Vi kommer att betala 16.000 kr för dessa två tillfällen.