Träff nr två

I Sverige ligger ni flesta och sover antar jag. Själv har jag precis kommit hem från vår andra träff med Lennox. Det var mycket nervösare denna gången än förra och jag har haft lite problem med yrsel, tror det är jetlag:en som spökar, så jag försökte le samtidigt som de snurrade när jag rörde på mig. Det är helt annorlunda när man sitter inne i ett lekrum på Sws-kontor än när vi var hemma hos dem, lite mer stelare. Sen var inte tolken med så vi fick glatt gestikulera precis som Lennox gjorde.

Denna gång så utforskade Lennox vem jag var, så vi två lekte mest. Man såg att han var lugn med Samir och lekte lite då och då med honom och satte sig gärna bredvid honom, men jag var lekkompisen idag. När de skulle gå kom han till och med fram till mig så jag fick lyte upp honom en lite stund…mitt hjärta hoppade några dubbelslag där.

Asså denna lilla pojk är en riktig charmör. När de skulle gå hem så skulle han visa upp sina talanger för den andra familjen som skulle in i lekrummet efter oss. Han bugade fint och sa tack på Koreanska. Alla applåderade och skrattade gott åt hans söta bugningar. Man kände sig som en stolt mamma då 🙂

Nu kommer det dröja flera veckor innan vi får åka hit igen och hämta honom. Tomt och jag saknar honom redan. Som jag kommer att längta, men jag tror tiden kommer att gå fort, för det är så mycket annat som kommer hända emellan; förberedelse hemma, träffa lite vänner, fira midsommar om vi hinner, gosa med kissen, jobba och självklart tvätta och packa igen fast denna gången med hans saker inkluderat.

Vi fick även reda på att nästa torsdag när vi ska till domstolen så var det 16 familjer till som ska vara där samtidigt som oss. Det är otroligt många och det tyckte de även på sws kotor. Men fördelen är att det kommer gå fort inne hos domaren. När vi frågade om det tog 10 min som det gjort för många andra familjer så sa de ett stor nej, det kommer gå fort. Så vi klagar inte och så har man många familjer vi kan pratat med när vi väntar på vår tur. Får bara hoppas att vi inte bli sist i kön.

Så, nu ska vi ner och fika, sen ska vi sola och bada. Inga planer mer. I morgon ska vi träffa några fler från Sverige-gänget som reste samtidigt som oss. Vi ska till Gyeongbokgung palatset och utforska. Det ligger precis bakom vårt hotell. Lagom 🙂 Vi har ju haft turen att få bo tillsammans med en annan svensk familj på detta hotellet. Vi hittar på mycket tillsammans och vi trivs väldigt med dem, så det är toppen.

Redo för andra träffen med Lennox

Första träffen med Lennox

Nervösa sitter vi på SWS kontor och väntar på att få åka till Lennox

Nån timme kvar innan vi åker till SWS igen för vår andra träff med Lennox. I går var ju den bästa dagen någonsin då vi fick träffa honom. Så overklig känsla, men helt underbart. Vi trippade på moln hela dagen efter träffen och jag var i tillstånd vara glad eller gråta glad.

Träffen gick superbra och Samir var favoriten då Lennox både matade honom med kex och banan och sedan satte sig nöjt i hans knä och satte sig där flera gånger under träffen. Mig pratade han med på sitt egna sätt 🙂 och visade sina leksaker och annat och han tittade mycket på mig.

Fosterfamiljen verkar helt ljuvliga och Lennox är så söt så jag vet inte vad. Hur perfekt får man lov och va? Det var ren kärlek vid första ögonkastet, vi var trollbundna. Hans personlighet är som vi hade gissat utifrån filmen vi fick när han var 10 månader. Det är en glad och lugn kille, väldigt nyfiken och älskar sina bollar, bilar och att dansa och lyssna på musik.

Jag kommer skriva mer i detalj om träffen, men jag sparar på det tills vi kommit hem och berättat allt för familj och vänner först. Tyvärr kan vi inte visa bilder från träffen då vi inte får lägga upp bilder på honom fören domen vunnit laga kraft, om det är så man säger. Men när det är klart så får ni självklar se 🙂

Så, lika nervös idag som igår. Snart får vi va med honom igen. Gissa om att vi kommer va helt slut efter detta. Det kommer bli en dag vid poolen efter detta och sen hänga på hotellrummet.

Denna Hanbuk hade Lennox på sig när han fyllde ett år. Längtat tills vi får bilder på firandet.