Hur berättar man för en tvååring om dess adoption? Detta har vi tänkt på och pratat om mycket, jag och Samir, men även med våra adoptionsvänner. Hur ska vi berätta för Lennox om hans ursprung och hans adoptionshistoria? Hur berättar vi det på en nivå som han kan förstå just nu?
Vi har valt att berätta samma berättelse om och om igen och i takt med att han växer upp eller ställer frågor så bygger vi på hans adoptionsberättelse. Vi är hans föräldrar, sen har vi hans fosterföräldrar och vi benämner med deras namn och sen har vi koreamamma och koreapappa som är hans biologiska föräldrar.
Lennox kan säga att han är två år, vilken gata och komun han bor i. Han berättar var han mor- och farföräldrar bor. Han kan berätta att vi åkte flygplan till Korea för att hämta honom och han bodde hos sina fosterföräldrar som han säger deras namn och att vi kom dit för att hämta honom där. Han vet att han och A och O hämtades samtidigt som honom i Korea och att de var där tillsammans och lekte.
Nu pratar vi om att han växte i sin koreamammas magen när han var bebis och att han växte och bor i mamma och pappas hjärtan och vi bor i hans för vi älskar honom så mycket och han älskar oss. Det är så gulligt när han lägger sina händer på sitt hjärta och säger att vi bor där.
Vi tittar väldigt ofta på alla bilder vi tog när vi var i Korea och berättar om allt vi gjorde där. Han älskar det! Och där kommer det naturligt nya frågor när vi sitter och pratar om allt som hände.
För honom är det helt naturligt. Han är så lite med och det kommer att komma mer frågor och de kommer när han är mogen för dem och själv visar att han är redo.
Älskar honom så och gör allt för att han ska känna sig älskad av oss alla. Vi inklusive fosterföräldrar och koreaföräldrar. För det är så det är, ett väldigt älskat barn!
Sitter här och myser de sista timmarna innan jag går och lägger mig och en ny arbetsvecka sätter igång. Idag var vi hos Lennox farmor och farfar. Massa god mat och bus med kusinerna och moster. Skönt att ha sådana söndagar då man bara kan slappa med familjen.
Då har man varit på jobbet igen och Samir har varit hemma med Lennox. Lennox var måttlig glad att jag inte var hemma så det blev en hel del tårar. Han är en riktig mammagris för tillfället. Lennox kräket lite i morse men sen har det varit bra idag. Han har fått i sig mer mat än resterande dagar sen han blev sjuk så det känns bra och man märker att han har mer energi nu. I morgon ska Samir vabba och jag tar onsdagen, sen hoppas jag att Lennox är redo för förskolan.
(Mössa Lager175, tröja Cubus, byxor Polarn&pyret, skor Addidas, solbrillor Kappahl)