Idag har vi varit hemma i nästan tre veckor. Solen lyser där ute och vi slappar här inne. Idag ska jag handla lite vackert gräs till rabatten, slänga kartonger och frigolit på tippen, plantera blommorna i rabatten, måla dörrkarmar och njuta av dagen.
För er som inte är inne på mitt instagramkonto så har vi döpt lillebror till Linton. Det är Lennox som har valt namnet och han och vi är väldigt nöjda. Linton DJ 🙂
Flygresan hem gick över förväntan. Pojkarna sov nästan igenom båda resorna, pigga och glada när de väl var vakna. Sista flygresan från Doha var Linton ledsen när vi kom in i flyget och när vi skulle landa. Men det var hanterbart. Han var nog rätt trött på resandet vi det laget. Vår vän kom och hämtade oss vid flygplatsen och körde hem trötta gänget. Väl hemma möts vi av balloger som Lennox önskat, Samirs syrra med barn och Lennox och Lintons gudföräldrar var där med. Så härligt att få se bekanta ansikten 🙂 De hade även fyllt upp kylskåpet, fixat mat som bara gick att värma. Så lyxigt och skönt!
Sen har vi tagit en dag i taget här hemma. De första dagarna både i Seoul och i Sverige har varit omtumlande. Det är mycket känslor, nya rutiner att komma in i, lära känna varandra, och försöka komma ur jetlag. Nu tre veckor efter känner jag att vi har börjat landa i den nya familjen vi har. Linton har varit helt fantastisk på att anpassa dig. Sover nätterna igenom, somnar på ett kick. Går runt och undersöker och leker. Han har varit lite rädd för Samir men det släpper mer och mer och nu kan även Samir ha honom själv lite kortare stunder. Nu får Samir både natta, mata honom och byta blöja osv, men jag är nummer ett.
Linton och Lennox lär med känna varandra. De är väldigt fina med varandra, ibland går det vilt till, ibland har de dragkamp om en leksak, mest leker de var för sig, men det blir mer och mer samspel mellan dem. Lennox och Linton tycker om att krama varandra, ge varandra pussar. Lennox kommer ofta fram till linton och klappar på hans huvud och tittar kärleksfullt. När de badar har de som roligast. De är som två vilda sjölejon. Lennox är väldigt beskyddande av sin bror både mot oss och andra. Man måste vara snäll!!!
Linton suger åt sig språket så snabbt. Han kan redan säga; dä, ok, dricka, mat, tack, nej, Linton, Lelle (Lennox) Ommo (mormor), akta dig. Eftersom Linton är en sångfågel så har han redan lärt sig alla rörelser till de kända barnsångerna och han kan sjunga hela lilla snigel och lite på andra med. Där har vi en bra ingång till att lära sig svenska. Han vill verklige kommunicera och suger åt sig allt vi säger. Vi styrker med teckenspråk men han är snabbar med ord.
Den Linton vi lärt känna på denna korta tid är en väldigt glad pojke, ständigt leende, bestämd och är inte rädd att visa sina känslor, en snuttisgosse som älskar sin filt och kudde och mysa, han älskar musik och kan massa rörelser, tycker om att bygga och vara ute på lekplatsen. Ute är nog bäst av allt i världen 🙂 och vi får inte glömma att bada, de e med livet. Han är en väldigt mysig och snäll gosse, ett stort hjärta har han.
Så mitt i allt detta så har vi även flytten till bostaden mitt emot oss. Vi trodde vi skulle ha hunnit flytta tills Linton kom, men så fick vi åka under sommaren. Huset gick inte att tacka nej till då det är drömläget och vi behöver större boende. Så nu är vi full igång med flytten. Tak och lov är det nära och Linton är där varje dag och vänjer sig vid nya huset. Det blir inte lika stor förändring då det är i på samma gata.
Tur väl är både jag och Samir hemma. Ovanvåningen är målad och nästan helt klar, fattas lister. Känns så mycket fräschare. I morgon kommer en stor beställning från ikea med säng, garderober och dyl. Vi flyttar in på lördag och vi har i stort sett det mesta klart. I morgon ska vi köra bort allt skräp och städa rent och sen är vi redo. Ska bli så skönt att få ett större boende och egen trädgård, något som Lennox länge önskat sig. Han är ju vår lilla trädgårdsnisse som älskar allt med växter.
Om ni undrar hur vi orkat med all renovering, flytt, packning samtidigt som vi precis kommit hem med Linton. Ja, det har faktiskt gått, halvt panik de första dagarna när vi försökte få ihop en plan. Flytten går lixom inte att komma undan så det är bara att ta tag och göra det 🙂 Samir har fixat med målandet och allt i ovanvåningen och min syster son Hagge gjorde mega jobb med att spackla och väva alla rum, räddande ängeln och jag har fixat allt ute med hjälp av pappa och Lennox. Sen har jag mest varit med barnen då Linton inte lämnar mig ur sikte. Jag har kunnat påta lite i rabatten där framme när barnen lekt och sen har jag gjort en del när de somnat för kvällen. Det har mest varit en massa lek på lekplatsen eller vara hemma och leka med leksakerna där. Lennox och Linton har alltid en massa projekt på gång.
Men asså detta barn. Linton gör verkligen vår familj komplett. Han är en glädjespridare och vi ser hur han verkligen njuter detta barn. Lennox är så stolt över sin bror. De är bara så fina mot varandra. Jag känner mig så välsignad att få ha denna fina familj. Ska bli spännande vad framtiden bär.
Så, då har snart tre veckor passerat. Den sista veckan ute i det fria gick undan, men samtidigt känns det som vi hunnit med väldigt mycket. I förgår var vi på domstolen. För en gångs skulle så kände vi oss ganska lugna. Första gången var vi galet nervösa, men vi visste ju vad som väntade oss. Det gick riktigt snabbt för alla och jag tror vi var där inne i ca 5-10 min. Vi fick frågor om hur det var att resa under Corona och hur karantän var med Lennox. Hur det har varit att uppfostra Lennox, hur träffen med lillebror gick, varför vi valde att adoptera fler barn, och varför vi valde att adoptera från Sydkorea. Efter domstolsmötet så tog vi den klassiska familjebilden utanför domstolen och en gruppbild med hela svenska adoptionsklanen.
Så har vi haft den där efterlängtade träffen med lillebror. Lennox och vi var så exalterade och förväntansfulle, lite nervösa och magen bubblade.
En tur till skrylle har vi med hunnit med denna sommar. Valde att cykla dit och det var det jobbigaste jag gjort på länge. Jag underskattade branten på vägen dit. Även om det kan vara proppfullt med bilar på parkeringen så kan man ändå hitta ställen där man kan va för sig själv. Så fint o mysigt. 
Familjen DJ 